Som jag påstått tidigare finns det ytterst sett inga fakta i målet ”vilka är de objektivt sanna värdena?”. Samtidigt tycks värden vara värdelösa om de inte uppfattas som objektiva. Alla vet trots allt att det är skillnad mellan juridik och etik i det att lagarna uppenbarligen bara gäller vissa människor i tid och rum medan etiken spontant uppfattas som universellt giltig i tid och rum (lagarna är kontingenta i tid och rum vilket också gäller värderingarna, skillnaden ligger vilka anspråk de uppfattas ha) För att vrida det hela ett varv till är det senare uppenbarligen ett värdeomdöme som förutsätter en etik. Om man alltså måste ha värderingar trots att man väckts ur dogmatisk slummer krävs ett existentialistiskt hopp, ett fideistiskt paradigmskifte tillbaka från det reflekterade till det fundamentalistiska. Kanske kan vi alltså dra slutsatsen att det verkligen finns en objektiv dygd; att tro utan att se.
_______
Läs mer om etik, metaetik, rättfärdigande och paradoxer.
9 comments
Comments feed for this article
09 mars 2009 vid 12:01
LUB
Jag håller inte med om att värde blir värdelöst om det inte finns en objektiv grund för värdena (lite beroende på vad vi menar med objektiv). Men om vi säger att etiken är en social konstruktion som sedan alla bär sin egen subjektiva version av, vilket i normalt språkbruk inte skulle anses vara objektivt, så följer inte att värdena blir värdelösa. En värdering kan fortfarande ha ett instrumentellt värde i en sådan situation. Men jag håller med dig om att livet vore enklare om vi kunde hitta etikens objektiva grund.
09 mars 2009 vid 17:55
Daniel Blomqvist
I vilken mening kan en värdering ha ett instrumentellt värde? När man pratar om värde i den mening jag gör här skapas en infinit regress, det som ska rättfärdiga värderingarna är något av i princip samma slag som dessa (det är självt ett värde) vilket naturligtvis innebär att om värderingarnas värde inte härleds ur dem själva måste de vara värdelösa. Samtidigt fyller värderingarna naturligtvis många betydelsefulla funktioner för samhället såväl som för individen – i den meningen håller jag med dig om att socialt konstruerade värden är ”värdefulla”.
09 mars 2009 vid 18:04
Odelberg
Med den slutliga preferensen att människor ska leva i harmoni med varandra är alla värden instrumentella värden (utan den just nämnda). Men denna preferens som avslutar regressen är så klart inte objektiv bara för att den avslutar regressen. Jag gillar när människor inte hugger ihjäl varandra, helt subjektivt och jag finner att det inte är helt meningslöst bara för att det är just subjektivt, gör du?
09 mars 2009 vid 18:51
Daniel Blomqvist
Bevare oss väl, vad jag främst avser är den relativism som följer när vi accepterar att värderingar ytterst sätt är ”subjektiva”. Det blir problematiskt att debattera utifrån sina värderingar och att göra uppoffringar och välja livsväg i enighet med dem.
09 mars 2009 vid 19:15
Odelberg
Varför?
Jag tycker det är moraliskt att hjälpa gamla människor över gatan.
På grund av detta hjälper jag en gammal dam över gatan.
Efteråt kommer en sadistisk person och tycker det vara omoraliskt.
På vilket sätt blir mina argument sämre av att jag tror att moralen är subjektiv?
09 mars 2009 vid 19:29
Daniel Blomqvist
Dina argument blir varken sämre eller bättre, de existerar inte. Att vara medveten om den egna moralens kontingens är att vara medveten om såväl bristen på fundamentala etiska argument som på fundamentala argument för behovet av sådana. Min poäng är att du har rätt – fundamentala argument krävs inte så länge man inte själv kräver dem.
09 mars 2009 vid 19:52
Daniel Blomqvist
Om Odelberg håller med om att värderingar är subjektiva, att det inte finns någon slutgiltig faktisk grund att stå på, och inte delar min subjektiva värdering att värderingar är ”värdelösa” om de innerst inne saknar en faktisk grund – hur ska vi då komma vidare? Diskussioner som innerst inne saknar faktisk grund är värdelösa.
09 mars 2009 vid 19:57
Daniel Blomqvist
Jag är pessimistisk vad gäller den etiska reflexionens värde ur en filosofisk värdesyn. Ur en politisk eller social synvinkel är etiken naturligtvis viktig. Det är relationen däremellan som jag verkligen skulle vilja se utredd
10 mars 2009 vid 13:50
Värde, konsekvens och intelektuella dygder « SelahBlogg
[...] kan lösningen ligga i den distinktion jag gjorde i en tidigare kommentarsdiskution, nämligen mellan filosofiska värden och politisk/sociala värden. Detta skulle innebära att [...]